|
Handelskamrarna publicerar rapporter i angelägna frågor om infrastruktur och energi. Här kan du ladda ner dem. 
Ett vägval för SverigeRapport 2008:1 | Näringslivet blir allt mer globalt och arbetsfördelningen sker över hela jordklotet. I den konkurrensen har Sverige flera nackdelar. Vi ligger långt från de stora marknaderna.Befolkningen är liten, vilket gör det svårare att hitta kompetent personal. Men det gör också att vår hemmamarknad har liten betydelse i vår ekonomi. Sverige är extremt exportberoende, har höga skatter och höga arbetskraftskostnader. Vi måste alltså konkurrera på en världsmarknad med ett besvärligt utgångsläge i form av höga tillverkningskostnader och höga transportkostnader. Det ställer krav på ett väl utbyggt transportsystem. Men det finns andra faktorer, som kanske inte är lika uppenbara, som ökar kraven på bra infrastruktur.
Tjänstesektorn får allt större betydelse i svensk ekonomi och står för allt större andel av förädlingsvärdet. Detta gäller även inom traditionell svensk basindustri, där service, drift och utbildning kopplade till själva produkterna blir en allt större andel av intäkterna. Det funktionella sambandet med industrin är viktigt. Kunskapsintensiva företagstjänster växer snabbast och svarade under perioden 1996-2006 för över 30 procent av tillväxten. En orsak är ökad specialisering. Men det handlar också om nya sätt att styra och organisera företag i den globala ekonomin. När såväl ägandet som produktionen inte längre är nationell krävs nya tjänster och nya lösningar. Ett vägval för Sverige.
Kunskapsintensiva tjänster kräver att företagen har hög och specialiserad kompetens. Det i sin tur kräver befolkningsmässigt större funktionella regioner för att matchningen på arbetsmarknaden ska fungera. Sveriges fördel i en globaliserad ekonomi ligger i de kunskapsintensiva delarna av näringslivet. Förmågan till kunskapsdriven tillväxt är i hög grad beroende av storleken på den funktionella regionen. Tilltagande brist på arbetskraft är ett allt större problem för företagen. Därför är det en nödvändighet för Sverige att förstora sina funktionella regioner med hjälp av en kraftigt utbyggd infrastruktur. En befolkningsomflyttning som skulle innebära ensidig koncentration till storstäderna är varken realistisk eller önskvärd.
Förbättrade transportsystem håller nere de geografiska transaktionskostnaderna, förstorar arbetsmarknadsregionerna, ökar sysselsättningsgraden och förbättrar matchningen på arbetsmarknaden. Bättre infrastruktur ökar företagens möjligheter att utnyttja skalfördelar och ökar produktivitet och branschbredd. | | | | | | |
Hög tid för ny energipolitikRapport 2007:1 | Näringslivet behöver god, långsiktig och säker tillgång till energi till konkurrenskraftiga priser. Den svenska energipolitiken har inte medverkat till att dessa mål har kunnat uppnås. Trots att energifrågorna blir allt mer internationella har den svenska politiken sökt nationella särlösningar. Men det svenska politiska systemet kan bara påverka svenska energiförhållanden till liten del. Utmaningen ligger i att påverka den energipolitik som drivs av EU och i andra internationella fora. Energifrågan och den vidhängande frågan om miljön är ytterst en global angelägenhet
som bör lösas gemensamt med långsiktiga och hållbara utgångspunkter. Inom Eurochambres, de europeiska handelskamrarnas gemensamma organ, har Handelskamrarna länge verkat för en samlad och näringslivstillvänd strategi för europeisk energipolitik.
Frågan är central för Sverige, eftersom Sveriges speciella förutsättningar kräver god tillgång till energi för en positiv utveckling. Sverige har ett kallt klimat, en stor andel energiintensiv basindustri, långa avstånd inom landet samt betydande transportsträckor för varor till den viktiga europeiska marknaden.
Företagens energikostnader har ökat dramatiskt under det senaste decenniet. Ett stort antal företag har redan bestämt sig för att lägga ned verksamhet i Sverige till följd av de höga energikostnaderna. Det är också välkänt att fl era företag har avstått från investeringar till följd av höga energikostnader och osäkerhet om energipolitiken.
Den svenska energipolitiken har blivit ett svårgenomträngligt virrvarr av olika regelsystem, förbud, styrmedel, skatter och subventioner. Resultatet har blivit kortsiktiga spelregler med snabba förändringar, vilka sammantagetskapat obalans på marknaden.
I denna rapport ger Handelskamrarna sin syn på energipolitiken, presenterar 12 utgångspunkter för en långsiktig energipolitik och lämnar därutöver ett antal konkreta förslag som skulle förbättra situationen för våra företag.
| | | |
|
